augustburnsred

Jag vet inte vart jag ska börja egentligen. Så jag gör såhär:

Jag mår skit, har mått så större delen av året, vet inte vad det beror på då något som inte brukar hända har hänt. Jag kan itne sätta fingret på det, och fler och fler i min närhet börjar undra varför jag verkar så deppig för det mesta.

Och nu ska jag försöka förklara detta för alla som bryr sig.

Jag mår som sagt inget vidare för det mesta, osäkerhet på mig själv, bristande självförtroende osv.. Inget roligt. Men vad kan man göra åt det egentligen? Visst jag har dagar då jag är sjukt nöjd mig själv, har större ego än... Kissie? Men men för att återgå till ämnet.

Jag är väldigt tillbakadragen för det mesta, vågar inte öppna upp mig för folk osv, och uppfattas då som dryg och ointresserad av allt och alla, vilket dock inte är fallet. Då jag mer än gärna hade varit en mer social och öppen person. Jag tycker personligen att personer som bara e tysta och inte pratar med folk osv e grymt tråkiga, och nu är jag likadan själv.. Detta gör bara hela grejen värre för mig. Det blir som en ond cirkel liksom... en cirkel som jag mer än allt vill bryta.

Visst det finns ju dom dagar där allting är på topp, och man har grymt kul och snackar med alla okända människor man träffar överallt osv. men dom dagarna blir bara färre och färre nu tycker jag. Som tur är har jag ett par grymt bra vänner, som jag vet alltid finns där för en om man behöver prata lite. Ni vet vilka ni är, jag nämner inga namn. Jag försöker verkligen få ordning på allting nu, jag kämpar så in i helvete men det är en lång väg att gå, med många hinder att ta sig över innan man når fram, och att gå den här vägen tar en väldigt stor del av min ork varje dag. Därför orkar jag inte vara glad, social och trevlig osv. det är lättare att bara vara likgiltig ju eller hur?

Men som sagt, jag ger mig inte. Jag ska klara det här, tack till alla ni som stöttar mig. Ni är guld värda.

Jag älskar er <3 Ni är dom ända jag har kvar nu. Svik mig inte snälla...